Många som börjar jaga går verkligen upp i intresset och gör det till en livsstil. Men varför blir det så? Jo, ingen vet så klart exakt varför - men vi spekulerar gärna lite. Här tittar vi på 5 bra orsaker att börja med jakt.

1. Det är skönt att vara ute i naturen

Idag är många av oss fast i ett liv med smartphones, videokonferenser och trånga tunnelbanevagnar. Då kan jakt vara ett perfekt sätt att stänga av och komma i kontakt med naturen igen.

2. Gemenskap och samarbete

Jakt är en aktivitet som oftast görs i grupp. Och det kräver kommunikation och samarbete. De som jagar tillsammans i ett jaktlag blir ofta nära vänner. Att vara ute i skogen tillsammans skapar helt enkelt gemenskap.

3. Viltvård

Men att jaga är inte bara roligt och intressant. Det har också ett större syfte. Den viltvård som jakt innebär begränsar nämligen djurpopulationer som annars skulle bli för stora. Exempelvis bidrar älgjakt och vildsvinsjakt till att rädda det svenska jordbruket och minska antalet viltolyckor.

4. Viltkött

Jakt är en källa till kött av hög kvalitet. Viltkött som t ex älg, rådjur och vildsvin är mycket gott. Och dessutom är det en helt annan känsla att äta ett djur som du själv fällt.

5. Jakt är roligt och intressant

Men vi sparade det kanske viktigaste till sist: jakt är roligt och intressant! Du lär dig massvis med nya saker, och du får testa utrustning och olika jaktmetoder. Engagerande fritidsintressen är något som får oss att må bra, och på den beskrivningen passar jakt verkligen in till 100 procent.

Under hösten och vintern är det älgjaktssäsong i Sverige. Årligen skjuts det ungefär 80 000 älgar. Och en stor majoritet av Sveriges jägare jagar just älg. Men när får du jaga dem? Och hur många älgar får du fälla? Kostar det något? Här tittar vi närmare på älgjakten i Sverige.

Syften med älgjakt

Det finns väldigt gott om älg i Sveriges skogar. Därför är den främsta orsaken till älgjakten att begränsa älgpopulationen. För stora mängder skulle nämligen leda till skador på skogen och öka antalet viltolyckor i trafiken. Dessutom resulterar älgjakten i gott viltkött, något jägarna och många andra uppskattar.

Hur jagar du älg?

Det finns flera olika sätt att jaga älg, både med och utan hund. En populär hundras vid älgjakt är jämthunden, en stark och snabb hund med ett vargliknande utseende.

Några av metoderna vid älgjakt är:

• Löshundsjakt - hunden går lös och söker, för att sedan skälla när den kommer i kontakt med en stillastående älg
• Ledhundsjakt - med kopplad hund som söker vittring och leder hundföraren till älgen
• Drevjakt - en kedja jägare med ungefär 50 meters mellanrum går igenom skogen för att mota fram älgar mot skyttarna
• Tryckjakt - en tystare och glesare form av drevjakt
• Vakjakt - jägaren väntar tyst och stilla vid en känd älgplats
• Smygjakt (pyrschjakt) - jägaren smyger sig på älgen vid betesplatser eller andra typiska älgplatser. Kombineras ofta med vakjakt
• Lockjakt - brunstiga älgar kan lockas genom läten. Vid lockjakt lockar jägarna till sig älgar genom att härma älgkor eller älgtjurar. Lockjakt kombineras ofta med vakjakt

När är älgjakten?

Älgjakten sker varje höst och vinter. Sveriges olika länsstyrelser bestämmer när den sker i deras område. Dessutom kan det finnas lokala bestämmelser. Av denna orsak finns det inget generellt svar på när älgjakten är. Men älgjakten kommer igång något tidigare i de norra delarna av Sverige. Orsaken är skillnader gällande klimat och älgarnas brunstperiod. Expressen har en lista över älgjaktstider 2020.

Fällavgifter

När du skjuter en älg behöver du betala en så kallad fällavgift. Likt jaktperioden varierar den mellan olika län. Dessutom är skillnaden i avgift ganska stor mellan vuxna älgar och kalvar. Oftast kostar det mellan 200 och 1 200 kronor att fälla en vuxen älg, medan fällavgiften för en kalv är mellan 50 och 400 kronor.

Hur får du jaga älg?

Älgar får enbart jagas med kulvapen. Det finns också krav gällande vilken ammunition som ska användas. Exempelvis får du bara använda halvmantlad ammunition med viss anslagsenergi.

Det finns en del att tänka på när du ska köpa ditt första jaktvapen. En av sakerna är kalibern. Här tittar vi på olika sätt att ange kaliber, och vilka vapen som passar till vilken jakt.

Vad är kaliber?

Men vad är egentligen kaliber för mått? Jo, det anger den minsta invändiga diametern i ett vapens lopp eller pipa. Både vapen och dess ammunition brukar anges i kaliber.

Men det finns flera olika sätt beskriva kalibern. I Sverige anger vi kalibern genom det metriska systemet, vanligtvis i millimeter. I anglosaxiska länder används engelsk tum. Ibland anges kalibern även i hundradels (t ex .22 Long Rifle) eller tusendels tum (t ex .270 Winchester). I USA är även t ex tillverkarens namn eller andra detaljer med i beteckningen, som i det tidigare exemplet med Winchester.

Systemet är långt ifrån konsekvent. Och hur kalibern anges kan också vara en del av vapnets marknadsföring. Ibland kan kalibern till och med anges på ett lite annorlunda sätt för att stå ut. Alltså kan din “kaliber 378” t ex vara en kaliber 375.

Idag brukar en patron i Sverige beskrivas med t ex "8 x 57 mm". Den första siffran är kalibern i form av pipdiameter eller kuldiameter. Den andra siffran är patronhylsans fullständiga längd.

Fyra klasser av jaktvapen i Sverige

Men kaliber är inte allt. I Sverige delas jaktvapen och ammunition upp i fyra olika klasser:

• Klass 1: får användas för att jaga vad som helst i Sverige. Vapen av klass 1 brukar kallas för "älgstudsare". Även hagelgevär med ammunition av kaliber 12, 16 och 20 ingår i klass 1.
• Klass 2: vapen av klass 2 får användas för att jaga allt utom högvilt. Alltså är det inget för den som vill jaga t ex björn, hjort eller vildsvin.
• Klass 3: vapen i klass 3 får användas för att jaga allt vilt utom bäver, björn, hjort, järv, lodjur, mufflonfår, myskoxe, rådjur, säl, varg, vildsvin, visent och älg.
• Klass 4: om du väljer ett vapen med klass 4-ammunition får du bara jaga småvilt. Det handlar alltså om t ex kanin och iller samt fåglar som ripa och fasan. Även en del licenspliktiga luftgevär räknas in i klass 4.

I grunden handlar det mycket om vad du vill jaga. Därför är valet av vapenklass ett bra första steg mot att hitta rätt kaliber.

.30-06 - en populär kaliber i Sverige

Men vilken kaliber väljer de flesta jägarna? Jo, undersökningar har visat att .30-06 (7,62 × 63 mm) är den mest populära kalibern i Sverige. En annan vanlig kaliber är 9,3 x 62 mm.

För många jägare är valet av kaliber också en smaksak. Vapnet och dess ammunition ska helt enkelt passa och kännas rätt. Av den orsaken kan det vara bra att prova på olika vapen av olika kaliber för att hitta en personlig favorit.

Jägare har länge använt jakthundar för att hitta och apportera vilda djur. Många jakthundar är samtidigt också sociala och fina familjehundar. Men hur tränar du och tar hand om din jakthund? Vad ska du tänka på?

De första veckorna är viktiga

I början kommer din hund behöva extra uppmärksamhet. Det kan vara bra att ta lite semester och hjälpa den att bli bekant med sin nya miljö. De första veckorna brukar vara krävande. Men de är viktiga - det som hunden lär sig i början brukar sitta kvar extra bra och vara nyttigt inför framtiden.

Träning, motion och aktivitet

Jakthundar är pigga och aktiva. De tycker om att jaga och hämta föremål. Eftersom leken ofta liknar jakten är de ganska lätta att träna.

Men deras höga aktivitetsnivå ställer också krav på dig som ägare. Du behöver vara redo att motionera med dem. Dels behöver de många och långa promenader, dels behöver de lek och jaktträning. Om du vill veta mer om hundvård och vad som krävs kan det vara bra att gå en hundkurs.

Tänk på maten

Jakthundar älskar att äta. Så mycket att de oftast inte har något stopp. Därför är det bra att ransonera ut maten under dagen. Fyll inte hela skålen med dagsdosen på en gång, då är risken stor att den försvinner direkt.

Jaktträning i vardagen

I vardagen går det faktiskt att träna på många saker som gör hunden till en bättre jakthund. Det kan t ex vara nyttigt att träna på kommandon som “sitt”, “apport” och inkallning i lite rörigare miljöer. Om hunden lyssnar på dig när saker händer runt omkring är det även troligt att det sedan går bra under jakten.

Och det är bra att fokusera på saker som förekommer under den jakt ni kommer att hålla på med. Exempelvis behöver grythundar vara riktigt bra på inkallning, medan fågelhundar behöver vara bra på att sitta och stanna kvar.

När du lägger grunden till en god lydnad i aktiva, vardagliga situationer lägger du också en bra grund till beteendet under jakt. Så det är bra att alltid ha träningen i åtanke, även när ni inte är i skogen.

Under jaktåret 2017/2018 sköts ungefär 114 000 vildsvin i Sverige. Det är en enorm siffra. Men hur har vildsvinen blivit så många? Och hur fungerar reglerna för jakten? Vilka vildsvin får skjutas, och när? Här tittar vi närmare på vildsvin och vildsvinsjakt.

Vildsvinets historia i Sverige

Vildsvin har funnits i Sverige i tusentals år. Under en lång period var de dock utrotade. Men sedan tama vildsvin rytm under 1970- och 80-talet har de kommit tillbaka. Stammen har växt stadigt, och nu är de mycket vanliga i södra Sverige.

Vildsvin är mycket skygga. Men det är lätt att se spåren efter deras framfart. De river upp mark och träd, ofta inklusive rötter. Och de kan också vara riktigt högljudda. Dessutom är de väldigt duktiga på att föröka sig, vilket gör att det krävs en större avskjutning än av andra arter.

Regler för vildsvinsjakt

Jaktsäsongen för vuxna vildsvin är mellan 16 april och 15 februari. Däremot går det att jaga årsungar året runt. Suggor med kultingar är alltid fredade. Om du vill jaga vildsvin med hund får du göra det mellan 1 augusti och 31 januari.

Reglerna för vildsvinsjakt är omdiskuterade. En del menar att ännu fler vildsvin borde skjutas. Dels orsakar de skador på många jordbruk, dels utgör de en trafikfara. Men av staten (enligt riksdagsbeslut 1988) anses de vara en del av Sveriges naturliga fauna. Den splittrade synen på vildsvinen gör jakten till en ganska het debatt.

Vilka vildsvin ska skjutas?

Men det är inte bara mängden vildsvin som skjuts som är viktigt. Nej, det handlar också om vilka djur i flocken som skjuts. En målsättning är att freda den så kallade ledarsuggan och höja medelåldern i flockarna. Därför är en tumregel att 70-90 procent av de vildsvin som skjuts ska vara årsgrisar (maximalt tolv månader gamla).

Genom att främst skjuta dessa hålls populationen ned, samtidigt som den till större del består av mogna individer. Dessutom har årsgrisarna det bästa vildsvinsköttet. Och det är upp till jägaren att bedöma om ett vildsvin är en årsgris. Hos Jägareförbundet kan du läsa mer om kännetecken och förhållningsregler.

De flesta typerna av jakt i Sverige regleras gällande mängden skjutna djur och säsong. Men det är inte det enda som du behöver tänka på. Var får du egentligen jaga i Sverige? Och hur kontrollerar du att du får det?

Markrätt innebär jakträtt - men följ reglerna

Det förekommer jakt i princip överallt i Sverige. Och det går till på ungefär samma sätt. Lagen säger så här: när du äger mark har du rätt att jaga på den. Du kan också överlåta eller upplåta jakträtten till andra personer.

Men det är inte bara att jaga hur som helst, när som helst. Även om du äger marken måste du följa bestämmelserna för jakt, gällande t ex fridlysning, kvoter, jaktperioder, jaktlicens och vapenregler. Och i slutändan beror mycket av detta på vad du vill jaga, förutsatt att du har jakträtt. Tänk på att jaktsäsonger och bestämmelser även varierar mellan olika län.

Det är viktigt att noggrant följa alla regler. Jaktlagen och jaktförordningen fastslår t ex att jakt ska bedrivas på ett sätt som inte utsätter djur för onödigt lidande eller gör att människor och egendom utsätts för fara. Tänk också på att ha jägarexamen, vapenlicens och statligt jaktkort så att du har rätt att jaga i Sverige.

Om du vill börja jaga är det inte bara att bege sig ut i skogen och sätta igång. Nej, tvärtom finns det en hel del saker att tänka på. Men om du tar dig igenom dessa 5 steg är du en god bit på väg.

1. Jägarexamen

Steg ett mot att börja jaga är att ta jägarexamen. Det är ett krav för att jaga i Sverige, och en examen består av prov inom både teori och praktik. Åldersgräns saknas - det är upp till provledaren att bedöma om personen är fysiskt kapabel att hantera vapen på ett säkert sätt. Du får dock inte jaga på egen hand innan du fyllt 18 år. Fram till dess handlar det om så kallad uppsiktsjakt tillsammans med en erfaren jägare.

2. Bli bra att på skjuta

En jägarexamen innehåller skjutprover med både hagelgevär och kulgevär. Så det är bra om du övar på ditt skytte. Ett sätt kan vara att träna på en skjutbana.

3. Vapenlicens och eget vapen

Många som börjar jaga skaffar egna vapen. Då behöver du ha jägarexamen och vapenlicens. Och du behöver vara över 18 år. Om du uppfyller kraven för vapenlicens får du äga upp till fyra jaktvapen.

4. Statligt jaktkort och medlemskap

För att få jaga krävs ett statligt jaktkort. Det kostar 300 kronor om året. Många jaktlag kräver dessutom att du är försäkrad för jakt. Ett sätt att bli det är att bli medlem i Svenska jägarförbundet eller Jägarnas riksförbund.

5. Hitta rätt ställe att jaga

Det sista steget är att hitta en jaktmark att jaga i. Detta kan tyckas enkelt, men ibland är det faktiskt ganska svårt. Många jaktlag och jaktmarker är fullsatta. Men det finns en hel del ställen på nätet att hitta dem, t ex förmedlingshemsidor och Facebook-grupper.

Jakt med skjutvapen innebär att du utsätts för många höga ljud. Därför är det viktigt att skydda hörseln. Alla använder hörselskydd på skjutbanan, men under längre perioder i skogen kan de ibland vara av. Och dessvärre kan det ha konsekvenser för din hörsel.

Ljud från gevärsskott kan nämligen vara så höga som 150 decibel (dB). Och det är långt över gränsen för vad som orsakar hörselskador. När du väl skadat dina öron är det svårt att göra någonting åt det. Därför behöver du alltid ha bra hörselskydd vid jakt. Här är några tips kring vad du ska tänka på för att hitta ett bra skydd.

Dämpning

Olika hörselskydd tillverkas med olika användningsområden i åtanke. Vapen låter väldigt högt, så det är bra om du väljer ett skydd med rejäl dämpning. Allra bäst är om du köper hörselskydd som är speciellt anpassade för jakt.

Bekvämlighet

Många gånger innebär jakt att du är ute i skogen under långa perioder. Då måste du också orka ha på dig hörselskyddet länge. Därför gäller det att hitta ett som är tillräckligt bekvämt. Hörselskydd som ramlar av, kliar eller skaver är svåra att ha på sig hela tiden. Och då är risken att någon avfyrar ett skott under tiden när det är av, med hörselskador som möjlig följd.

Medhörning

Tekniken för hörselskydd har utvecklas enormt. Nu finns det många alternativ som har riktigt bra medhörning. Det är till och med så att du ibland hör bättre med hörselskyddet på. Och detta är viktigt för många jägare. För utan ordentlig medhörning går det inte att kommunicera på ett bra sätt. Till slut börjar hörselskyddet åka av och på, och det blir lätt mer av än på.

Annan funktionalitet

En del hörselskydd kan också kopplas till en AUX-ingång. Detta kan vara behändigt om du kommunicerar genom jaktradio eller mobiltelefon. Vissa hörselskydd har även Bluetooth-funktionalitet.

Vad finns det för olika hörselskydd?

Generellt brukar hörselskydd ha en dämpningsförmåga på 85 dB. Vissa dämpar ännu mer, vilket kan vara bra vid jakt och andra aktiviteter där du om och om igen utsätts för höga ljud.

Men hur ser alternativen på marknaden ut, på ett ungefär? Jo, de flesta modellerna är i form av ordentliga hörselkåpor. Det finns även diskreta öronproppar om du önskar det. Priserna börjar runt 500 kronor, medan premiumalternativen kan kosta över 5 000.

Oavsett utformning och prisklass är det viktigaste att du på något sätt skyddar din hörsel när du jagar. Idag finns det riktigt bra hörselskydd. Så det finns inga orsaker att hoppa över dem.

Det finns många hundraser som kan användas vid jakt. Men vad ska du tänka på när du väljer ras? Här tar vi en titt på några av dem, och hur du går tillväga för att hitta rätt.

Vad vill du jaga?

Den första frågan du bör ställa dig är vad du vill jaga. Vet du redan vilken typ av jakt du söker en hund till? Bra! Då blir det mycket lättare att ta reda på vilken hundras som passar bäst. Här tittar vi närmare på:

• Hundar vid älgjakt
• Hundar vid fågeljakt
• Grythundar
• Stötande hundar
• Stöthundar

Hund vid älgjakt

Älgjakt med hund är en av de vanligaste typerna av jakt i Sverige. Det kan t ex göras i form av löshundsjakt där hunden går lös och markerar kontakt med älg. Ett annat sätt är ledhundsjakt, där en kopplad hund söker vittring och leder jägarna till älgen. Några exempel på populära älghundar är jämthund och gråhund.

Hund vid fågeljakt

Fågelhundar brukar delas upp i stående och skällande fågelhundar. Stående fågelhundar används för att jaga fåglar som stannar kvar och gömmer sig istället för att fly. Skällande fågelhundar markerar genom att skälla. Finsk spets och norrbottenspets är två exempel på skällande fågelhundar.

Vid vissa former av fågeljakt krävs en så kallad apporterande hund som kan hämta fällda fåglar i vegetation eller vatten. Detta gäller t ex vid jakt på änder.

Grythundar - vid jakt under jord

Vissa djur, exempelvis grävling och räv, gömmer sig i gryt under jorden. Då är grythundar ett sätt att locka ut dem för att få en chans att skjuta. Terriers och taxar är de vanligaste grythundsraserna.

Stötande hundar

Stötande hundar ger sig in i buskar och terräng för att få vilt att fly. De får inte befinna sig längre än 20 meter från jägaren, och ska inte förfölja vilt som börjat fly. Cocker spaniel och springer spaniel är två vanliga exempel på stötande jakthundar.

Stöthundar

Stöthundar och stötande hundar må låta snarlikt, men det finns stora skillnader. Stöthundar söker inte vittring, deras uppgift är bara att sätta fart på vilt och sedan jaga det. Lydnad är oerhört viktigt, eftersom hunden behöver kallas in vid avbruten jakt. Stöthundar och så kallade kortdrivande hundar har liknande karaktär, och gränsen mellan kategorierna är oskarp.

Jakthund efter jakttyp

Det finns många jakthundar att välja på. Men de allra flesta är anpassade för vissa typer av jakt. När du vet vad du vill jaga blir det ofta också ganska enkelt att hitta rätt hundras.

När du äger ett jaktvapen i Sverige behöver du enligt lag förvara det i ett godkänt vapenskåp. Men vad ska du tänka på när du köper ett vapenskåp? Vad finns det för krav? Och vilken modell bör du välja? Här tittar vi närmare på vapenskåp, så att du har lite mer på fötterna när du skaffar ett.

SSF3492 / SS3492 - standarden för vapenskåp

Vapenlagen och Polismyndigheten bestämmer reglerna som gäller för vapenskåp. Den standard som gäller i Sverige sedan 2011 kallas för SSF3492 eller SS3492. Det är ingen egentlig skillnad på SSF- och SS-standard - det är bara resultatet av ett namnbyte. Vet du inte om ditt vapenskåp är SS/SSF3492-certifierat? Det går att kontrollera. Dekalen brukar sitta på insidan av skåpets dörr.

Vad kostar ett vapenskåp?

Vapenskåp kan kosta allt från några tusen till så mycket som tio gånger mer. Valet beror på dina behov och din budget. Ett dyrare vapenskåp har så klart oftast mer plats och flera funktioner. Men om du just börjat kanske du bara har ett eller några få vapen du behöver plats för. Det viktigaste är att det är certifierat, så att du följer vapenlagen.

Varför ett vapenskåp?

Du måste förvara dina jaktvapen i ett vapenskåp enligt lag. Men vad finns det för fördelar? Jo, den största är att du begränsar tillgången till vapen. Jaktvapen som är inlåsta går inte att stjäla eller missbruka. Dessutom har många familjer med små barn som absolut inte bör komma i kontakt med vapen.

Men ett vapenskåp är också en torr och fuktfri miljö som gör att ditt vapen håller längre. Dessutom är det en plats där du kan förvara andra saker som har med jakten att göra, t ex ammunition, dokumentation och annan utrustning.